Publicerad 2011-02-27 09:00
Förorten är ute. Det som då ansågs modernt och nytänkande är nu gammalt och förlegat. I dag är det storstäder som New York och Tokyo som inspirerar när Stockholm växer.
I dag är det världsstäder som New York, Rio de Janeiro och Tokyo som står modell för hur Stockholm ska växa i framtiden.Under flera årtionden byggdes det otaliga miljonprojekt i stadens ytterkanter och fram till för bara några år sedan såg vi nya, lyxiga bostadsprojekt i Hammarby Sjöstad och på Liljeholmskajen. Men nu har byggnadsvindarna vänt. Nu är det städer som New York, Rio de Janeiro och Tokyo som inspirerar det nya ”stadsmässiga” byggnadssättet.
Från 2004 och fem år framåt fick Stockholms Stadsmuseum i uppdrag av kommunstyrelsen att kartlägga förorten och dess byggnader. Uppdraget som kallades för ”Ytterstadsprojektet” hade som mål att skaffa fram underlagsmaterial för att skydda förortsbyggnaders kulturhistoriska värden mot rivningsansökningar och andra byggnadsplaner.
20 900 fastigheter i 59 av 97 stadsdelar inventerades och fokus låg på flerbostadshus, gruppbyggda småhus eller stadsdelar med industriområden. Byggnadsantikvarier och fotografer undersökte byggnaderna på plats, sökte i arkiv och tog fotografier. Deras undersökningar har sedan legat till grund för den kulturhistoriska klassificering som genomförts av Stadsmuseets antikvarier.
En resa genom årtiondena
På Stockholms Stadsmuseum kan du följa resan genom förorterna i både bild och ord.
- Jag har alltid fascinerats av byggnaders historia och funktion. Det är faktiskt andra gången jag är här nu, säger Johan Vikman och begrundar en bild på ett rött tegelhus i Gröndal.
På 1900-talet började förstäder utanför tullarna att växa fram. Den stora arkitektoniska omvandlingen skedde på 30-talet då funktionalismen, även kallad ”funkis”uppkom. Vidare, i och med tunnelbanans uppkomst på 40-talet ökade framkomligheten och ledde till fler och större byggnadsprojekt. Den ökade bostadsbristen skulle lösas och folk skulle få en modernare standard med tillgång till frisk luft och stora grönområden.
Drygt femtio år senare flyttas dock fokus från förorten till innerstaden. Nu är det förtätning som gäller. Ett annat ord är ”infill” och innebär att hus byggs på plaster som innan ansetts för trånga. Man satsar inte längre på att bygga ut förorterna utan istället vill man förtäta Stockholms innerstad genom att bygga på grönområden, industriområden och parkeringsplatser för att få staden att bli mer ”stadsmässig”.
Modernt och smart
- Jag tycker bättre om höga hus. Typ skyskrapor som de har i New York. De känns modernare och smartare, säger Alexander Larsson som besöker museet med sin skolklass.
Den nya bebyggelsen är inte längre anpassad till byggnaderna eller området runtomkring. I centrala Stockholm förvandlas stadens ganska låga silhuett. Gamla hus höjs och nya riktigt höga byggnader tillkommer.
Med blicken mot framtiden och fokus på en urban innerstad blir förorten närmast historisk i sin arkitektur. Oavsett om det är ett gigantiskt betonghus i Ulvsunda industriområde eller ett tvåvåningshus byggt på uråldriga sopor i Gamla Stan, har de båda byggnaderna sitt kulturhistoriska värde som visar på dess arkitektoniska avtryck i Stockholms stadsbyggnadshistoria.
Sophie Rosensvärd