Brunråttor har ökat i Stockholm

Uppdaterad 2011-04-18 14:10 Publicerad 2011-04-12 12:44

Råttbeståndet ökar kraftigt på Södermalm. Under mörkrets timmar kommer de fram ur skrymslen och kloaker för att söka föda. Även om punktinsatser görs saknas ett samlat grepp för att ökningen ska stoppas och antalet råttor minska.

De senaste tio åren har brunråttan ökat med 10-15 procent per år i Stockholm. Råttorna följer sina gamla invanda spår där de vet att det finns mat. I parkerna, kring papperskorgar, soptunnor, utanför gatukök och restauranger.


– Där det finns tillgång till mat och skydd finns det råttor. De har sina gömställen i håligheter, källare och avloppssystem, säger Sven Jeppsson på Anticimex i Stockholm.

På Södermalm finns det många bra tillhåll för råttor. Här finns äldre fastigheter och gott om matställen. Gamla hus har ofta håligheter och skrymslen som ger djuren en möjlighet att gömma sig. De flesta som bor i området kan berätta om hur de har stött på råttor efter mörkrets inbrott. Ett tecken på att stammen har ökat är att de kan synas springa på gator och torg även under dagsljus. Cecilia Eriksson har bott på Söder i över 20 år och märker tydligt av att det har blivit vanligare med råttor.

Råttor är som kackerlackor - överlevare
– Jag brukar se dem tidigt på morgonen när jag går igenom parkerna. Det är rena rama skafferiet för dem kring papperskorgarna. En gång såg jag till och med en som kilade mellan buskagen, vid slussen, i fullt dags ljus.

Via avloppssystemet kan råttorna ta sig in i fastigheter. Vid renoveringar och byten av stammar slarvas det ofta med att plugga igen gamla rör. Råttor är anpassningsbara och deras mjuka skelett gör att de kan ta sig igenom ett 20 mm litet hål. De kan dessutom klättra på lodräta väggar och är utmärkta simmare. Deras anpassningsförmåga och intelligens gör det möjligt att överleva svåra situationer. Råttor är dessutom snabba på att föröka sig.

Sven Jeppsson tror att ökningen kan bero på att vi människor har blivit lite slarvigare med att plocka upp efter oss och att det finns mer matrester tillgängliga. Picknickrester, fågelmat och dålig sophantering kan vara bidragande orsaker. Många punktinsatser görs men en samordning mellan olika aktörer hade gett ett bättre resultat. Stockholms kommun behöver göra en samlad insats där vattenverket och trafikverket samarbetar tillsammans med både privata och kommunala fastighetsvärdar kring problemet.

Skandinaviens råtthuvudstad - Stockholm
Centerpartisten Per Ankersjö bor på Södermalm och är stadsmiljöborgarråd i Stockholm stad. Han går så långt så att han kallar Stockholm för ”The Rat Capital of Scandinavia”. Redan 2007 lade han en motion till kommunfullmäktige där han efterlyste en strategi mot råttorna. Tyvärr lades ärendet ner då de andra partierna inte tycktes ta ämnet på allvar. Ankersjö menar att problemet sopas under mattan.

– Politikerna är rädda för att turisterna ska sluta komma till Stockholm om de hör talas om det. Jag tror att det är bättre att ta tag i problemet innan det går över styr, säger Ankersjö.

Råttor bär på loppor, löss och fästingar
En av anledningarna till att råttans intrång känns så hotfull är att de smutsar ner och bär på bakterier och smitta. Sedan århundraden har råttor varit ett hot mot människan. När digerdöden kom till Europa, med svartråttan, dog en tredjedel av befolkningen. Dagens brunråtta bär på loppor, löss och fästingar. Speciellt de som lever i avloppssystemet bär på många bakterier och kan sprida sjukdomar som salmonella, rabies och sorkfeber.

Råttor har alltid levt nära människan. De finns överallt där vi finns och de förökar sig snabbt. Men för att komma till bukt med problemet behövs en tydligare strategi och samordning.

Faktaruta
En råtta lever 1-3 år.
Ett råttpar kan under sin livstid få 800-1000 ungar.
En råtta kan bli 25 cm lång, utan svansen inräknad.
En råtta kan hoppa en meter utan ansats.
En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett lodrätt avloppsrör.
En råtta kan ta sig in genom ett 20 mm litet hål, som en enkrona.
 

Serietecknare sedan sju års ålder

Per Demervall började att teckna serier redan innan han kunde läsa och skriva. Genombrottet kom med August Strindberg i serieformat. Nu tecknar han på ett nytt album som kommer att ges ut exakt på klockslaget av 100-årsdagen av Strindbergs död.

Segway olämplig vid halka

Segway fungerar bra i trafiken men är olämplig vid halt underlag. Fordonet uppfattas som intuitivt men har en del tekniska begränsningar som kan orsaka olyckor.

Gillar du tidningen?

Poppius

Annons: